Dallas
Jag saknar Dallas. Världens bästa såpopera, och dessutom en av få som är värda att på riktigt få kallas såpopera.
När jag var liten brukade mina föräldrar titta på serien och det var enda gången som jag var lugn och tyst och tittade med dem. Givetvis förstod jag inte ett skit av vad jag såg, men jag var halt klart fascinerad. Sedan, när jag blev äldre och förstod vilken kvalitetsserie det var kom det verkliga intresset. Det var ju den elake JR med jättecowboy-hatten, och den snälle Bobby med jättefrisyren. Det var jättealkoholiserade Sue Ellen och jättemenlösa Pam. Oäktingen Ray som hade fått en liten jordplätt för att hålla sig lugn. Ray var ju gift med Donna och de försökte få barn i säkert fem säsonger. JR var själva definitionen på överjävlig och gjorde hela tiden alla sina jävligheter med ett leende på läpparna. JR och Sue Eller hade ju John Ross, och Bobby och Pam hade den töntige Christopher. Men sen visade det sig att JR hade fulat sig och en vuxen son kom in i slutet av serien. Denne son spelar för övrigt Bobbys brorsson i en annan serie när Bobby inte är Bobby, utan en byggnadarbetare som är gift med en storbystad blondin.
Det var genom Cliff Barnes dåliga matvanor som jag fick upp ögonen för de små söta kinamatsburkarna, som jag sedan spenderade tjugo år av mitt liv att leta efter. Men jag fann dem!
Men bäst av allt var när Pam en dag hittade Bobby i duschen efter att han varit död i cirka hundra avsnitt. Det var en vändning som jag aldrig såg komma! Lika spännande var ju frågan om vem som sköt JR i slutet av en säsong. Kommer ni ihåg? Det var ju hans svägerska. Som inte hade varit med i serien innan. Oväntat? Mycket! Och jag minns när stackars Miss Ellie fick hjärnsläpp och trodde att hennes avlidne Jock hade återfötts som en ung och snygg trettioårig cowboy. Det var minst sagt påfrestande för stackars Clayton Farlow!
Nu har jag hört att Dallas ska bli film. Igen. Denna gången med Owen Wilson som Bobby, och J.Lo som Sue Ellen. Behöver jag påpeka att jag är missnöjd?! Helgerån! Katastrof! Vissa saker bör man låta vila i frid. Estonia brukar sägas vara en sådan sak. Dallas är definitivt en sådan sak!
Dallas.. Det var tider det!